Visselblåsning

Vad är visselblåsning?

Lagen om visselblåsning (Lag 2021:890) handlar om att skydda en person som larmar om oegentligheter från att bli uppsagd eller dåligt behandlad av sin arbetsgivare (givet vissa förutsättningar). Den tidigare lagen hade inte lika starkt skydd för den som berättade om olaglig eller skadlig verksamhet i ett företag. Det nya i lagen handlar om hur visselblåsningar ska tas emot och hanteras hos arbetsgivaren och förbjuder arbetsgivaren att vidta åtgärden mot den som larmar om missförhållanden. Visselblåsarfunktionen är också ett kraftfullt verktyg som tillser att ett företag står upp för sina värderingar. Det gör vi i JA-assistans. Du kan lita på oss.

Vem kan visselblåsa?

Visselblåsarfunktionen kan användas av den som är, har haft eller kommer att ha någon form av arbetsrelaterad relation till JA-assistans. Du kan exempelvis vara personlig assistent, arbetsledare, god man, jobba på kontoret, vara styrelseledamot eller praktisera i JA-assistans. Lagen skyddar visselblåsaren före, under och efter man har lämnat sin roll i JA-assistans.

När ska jag visselblåsa?

Visselblåsarfunktionen ska du använda när du vill du rapportera något allvarligt, skadligt eller olagligt som en arbetsgivare gör och som har eller kan få negativa konsekvenser för många människor. Du kan visselblåsa om något konkret som redan har hänt eller något som du misstänker kommer att hända och som exempelvis rör olaglig verksamhet som bedrägeri, korruption, jäv, allvarlig påverkan på enskildas liv och hälsa eller systematisk diskriminering som pågår brett i JA-assistanssom företag. Du får bryta tystnadsplikten när du visselblåser, men du får inte lämna ut känsliga uppgifter som rör enskilda personer. Känsliga uppgifter kan röra hälsa, etniskt ursprung, politiska åsikter, religion eller sexuell läggning.

När ska jag inte visselblåsa?

Du ska inte blåsa i visselpipan när det handlar om brister eller felaktigheter rörande assistansen på en specifik arbetsplats. För frågor som rör klagomål, missnöje, missbruk, mobbing och avvikelser hos en enskild assistansberättigad som kan leda till en Lex Sarah ska du kontakta HR, ditt JA-assistansstöd eller följa de rutiner som används för avvikelser, synpunkter, klagomål och ris och ros. Skälet till att en sådan händelse inte ska visselblåsas är att den bara berör en eller några få personer. Att vara missnöjd med något i sitt arbete är inte skäl för visselblåsning.

Anonymitet

Som visselblåsare kan du välja att vara helt anonym om du vill. Detta innebär att din rapport inte kan spåras till dig. Du får såklart berätta vem du är, om du vill.

Så här fungerar visselblåsning hos JA-assistans

För att värna om anonymitet och oberoende handläggning av inkomna ärenden så anlitar JA-assistans en extern aktör (Nordic Whistle). Det är alltså inte en person på GIL:s kontor som får din rapport i första hand, vi kopplas in när det är dags att göra en mer nogsam utredning. Alla inkomna ärenden får en oberoende bedömning och återkoppling via Nordic Whistles handläggare. Genom dem garanteras visselblåsaren sekretess och en dialog som inte går att spåra.

Tänk på detta

Använd formuläret som ligger på Primass startsida. Du kommer in i visselblåsarsystemet via inloggningsuppgifter som du hittar i Arbetsledar/Assistenhandboken, menyval Visselblåsa. När du skriver, tänk på att beskriva ditt ärende så detaljerat och sakligt som möjligt så att vi kan reda ut och agera på din information. Det finns inga krav på bevis, men det är inte tillåtet att medvetet lämna felaktig information. Du har ingen skyldighet att visselblåsa, det är något du bestämmer själv om.

Fler sätt att visselblåsa

Du kan visselblåsa via den tjänst vi anlitar och som du når via Primass, men även direkt till myndigheter som exempelvis Inspektionen för vård och omsorg (IVO, Skatteverket eller Integritetsskyddsmyndigheten.